morgongavan

Trots att det var min jobb helg har jag haft en fantastisk helg! Jag började fredagen med en down town med sötaste Hanna och löste in min födelsedagspresent som bestod av kina, godis och bio! Verkligen en bra present! Riktigt mysigt var det och filmen vi såg var i vår smak. Brevidmig satt det dock ett par som inte riktigt kunde uppföra sig som de vuxna människor de var och de såg nog inte mer än halva filmen.

Lördagen var lugn och skön till jobbet började halv 4 men innan dess hann vi med en sovmorgon ocg massa prat och skratt innan och klädde oss och åt lunch på Grappa! Underbart att bara få vara lite spontana och flummiga sådär. För mycket slum blev det då jag satt gömd bakom en pelare och kunde msykika på den absolut stelaste tanten och det stelaste paret jag någonsin sett... Hahah det var roligt, maten var god och efter det var jag laddad för att spendera kvällen på jobbet. Vi hann till och med vila i sängen en timme innan jag var tvungen att gå.

Ja och så blev det ju söndag igen. Jobb först och sen en "viktig" träff med Hanna. Som fick sätlla upp på intervju till mitt skolarbete. Och när hon lämnade mig satte jag mig vid datan för att skriva rent och där har jag suttit till nu med ett avbrott för lite mat. Men nu är det klart och jag tänker hämta en glass i frysen och sätta mig i Tv soffan och kolla Köping!

.. och vitt bröd blir dagens lunch. Står och puttrar på spisen för att bli sådär perfekt gott! Ja det är så långt våra planer sträcker sig. Vi har försökt med en massa saker att göra, åka till Heron city och gå på 3D bio, se eskilstuna revyn och en rad andra saker. Men inget har gått, både bion och revyn var fullbokade. Och de andra sakerna var inget som lockade utan mer av tidfördrivslaget och min brillianta idé om lördagsgodisshopping avslogs hårt med anledning om att vi minsann redan varit ute och åkt idag... Ja ha så inte ens det fick jag :(

Ikväll blir det ialla fall en lugn kväll, det är allt jag orkar med efter nattens lilla sömn. Vi var hos Hålan och Ullis igår och det var väldigt väldigt trevligt och roligt! Hemmagjorda minisaffranssemlor var toppen gott och pizzan och tillbehören lika så! Sällskaptr var underhållande och spelet som kom fram var intressant och lärorikt så inte förrän vid 2 inatt kom vi isäng och jag vaknade redan 8....

nej nu kurrar verkligen magen så nu tror jag nog maten är klar!

Idag har jag faktiskt shoppat lite! Hittade en jenaskjol eller hittade och hittade jag har spanat in den länge. Köpt en klänning, 2 bh:ar och även ett par skor som min underbara älsklade betalade halva på. Jag har såååå länge suktat efter dessa skor men har hela tiden tyckt att priset är för högt. Och det är om sanningen ska fram inte ett par skor jag behöver, mer ett par som jag verkligen vill ha någon gång ibland och struta runt i och känna mig vacker. Ja idag var jag egentligen på jakt efter ett par skor, det var därför jag åkte iväg. Men inga skor fångade mitt intresse och på skoj prövade jag dessa sor för hudrade gången och då sa Andreas åt mig att jag skulle köpa dem. Men som sagt jag är realist och så mycket pengar för ett par skor jag kankse kommer ha någon gång är inte vettigt. Men Andreas vet hur mycket jag formligen älskar skor så han erbjöd sig att betala hälften..... Så snällt och antagligen ville han se ett leende på mina läppar efter all gråt.

Nu sitter jag här och väntar på att den lilla vattenmannen ska bada klart. Sedan ska jag fixa mig lite för att åka till Håkan Och Ullis på födelsedagspizza!

Det är jobbigt just nu. Allt känns lite extra tungt och minsta motgång slår mycket hårdare och de tårar som jag oftast smiter undan tränger upp fast de inte är tillåtna. Jag avskyr att gråta så att andra ser och ska behöva trösta, det om något gör mig obekväm. Jag gillar nog helt enkelt inte att visa mig sårbar. Jag drar mig sakta undan istället och kommer inte fram förrän jag slickat mina sår och står stadigt på jorden så att leendet åter är äkta och inte påklistarat för andras skull.

Jag som tyckte att jag hade allt under kontroll. Men liv och död är inget man kontrollerar och det kan när som helt sätta ordningen ur spel. Jag får verkligen panik på den här okontrollerande livet jag just nu lever. Jag kan inte styra tågenså att de kommer i tid vilket resulterar i att jag blir sen till skolan och missar en massa viktiga saker. Saker jag måste ta igen fortast möjligt men som tar en evighet på grund av den uteblivna sömnen och att mina tankar är på annat håll.

Idg struntade jag i att åka till skolan. Jag orkade helt enkelt inte med att stressa upp, springa iväg till tåget för att sedan få stå och vänta på en buss på grund av det instälda tåget. Sedan komma försent och efter lektionen få vänta 2 timmar på ännu ett försenat tåg. Nej jag vill ha lite lugnt, vill att min helg ska bli så bra den kan med allt annat än vad veckan bjudit på.

Försökt att plugga lite nu på förmiddagen men det går inget vidare och hjärtklappningen stiger i takt med att paniken kommer över att jag inte får in något i min hjärna. Så, jag skippar det här idag. Skolan får gå som den går just nu. Det finns tid att ta igen det sen, senare. Men det är lätt att säga och skriva men det är inte det som jag känner. Allt ska vara i ordning för att jag ska kunna slappna av och hjärtat ska slå normal MEN inte idag. Så jag ska sminka mig och gå ner på stan där kanske ett par skor kan få mina tankar åt annat håll..

Det är märkligt hur saker och ting kan förändras över en kväll. Hur det som nyss var på ena sättet strax därefter är helt annorlunda. Ibland krävs det inte mycket. Ett telefonsamtal och världen runt omkring börjar snurra. Hjärtat stannar och efter några sekunder pulserar blodet så att det slår i öronen. Andningen blir konstig och någonstans finns hoppet om att det är ett skämt, eller åtminstonde en dröm. Men sanningen är ibland hård att höra och så sakteliga börjar bdskapet tränga in och hela kroppen börjar skaka. Det går inte att hejda den gråt som hysteriskt bryter fram. Men som med allt annat kväver jag gråten och tar tag i mig själv. Det går inte att gråta hejdlöst när budbäreren själv försöker behärska sig. Det finns inga ord att säga, vi lägger på och i varsin ände funderar vi var och en för sig och låter gråten komma tyst, tyst...

Jag är glad att jag har den egenskapen att jag kan tränga bort. Det kan vara skönt ibland. Jag orkar inte ta till mig. Vill inte att det ska vara sant. Jag fokuserar och läser det jag ska, städar och vattnar blommor för att inte tänka. Men så fort jag stannar upp kommer sorgen åter. Det blir jobbigt det här men som så många gånger förr klarar jag det nu också.

Det blir tomt. Men just nu är jag så glad, att jag trots alla klagomål om hur jobbigt det varit ibland att inte bo hemma, att jag bott hos sig. Att jag fick lära känna dig lite mer ändå och att du faktiskt präntade in i mig att jag måste våga säga ifrån och göra mig av med alla energitjuvar. Din ärlighet som jag ofta rös inför var härlig att höra och du sa ofta det som alla andra tänkte. DU har alltid vägrat låtsas vara någon annan och alltid varit stolt över dig själv och dina närmaste. Alltid har du gjort vad du kunnat för alla. Inte snål och aldrig bitter. Ditt hem har alltid varit öppet för andra och det som du haft har du delat med dig av. Det finns så mycket fint jag skulle kunna skriva men det känns så konstigt eftersom det samtidigt känns som på låtsas.

Du var gammal men du inte sjuk, inte på något sätt. Något måste ha gått hemskt fel. Vi kramades ju igår.

Ja ha så vad det måndag morgon igen! OCh helgen har passerat utan att kännas som helg. Antagligen på grund av att jag har jobbat. Men det var roligt att jobba och tiden gick fort.  Jag kommer ihåg då jag avskydde att gå till jobbet på grund av allas granskande ögon och jag ville bara försvinna genom jorden när någon kollade lite extra eller gav mig en komplimang. Något som jag bara inte kunde ta. JAg tog det som ett tecken på att jag var på väg mot mitt mål, ett mål som städigt förändrades. Så istället för att suga åt mig och bli nöjd gav det mig bara mer energi och jag var livrädd att nästa gång vi skulle ses skulle denne komplemangsgivare bli besviken. Men ändå gick jag dit, alltid i tid och klarade av allt! Det om något är jag stolt över i mitt liv. Att jag lyckades tränga undan den där ångesten! Idag är det helt annorlunda! Det är roligt att vara där även om det såklart alltid är bätter att vara hemma i soffan ;) Men rädslan för att göra andra besvikna är borta, jag är den jag är och det är inte för någon annans skulle jag finns, utan för min.

Oj vilken utsvävning det blev der. Jag skulle ju gentligen skriva om att det är måndag igen och att jag absolut inte vill åka till Örebro idag! Jag vill inte sova hos farmor. Jag vill sova hemma i våran säng brevid Andreas. Känner mig som ett litet barn men så är det och om jag varit liten hade jag lagt mig ner på golvet och vägrat åka till skolan... Men nu är jag vuxen och måste helt enkelt ta mig i kragen och göra det som förväntas att jag ska göra. Åka till skolan!

Det finns en fara med att aldrig hitta vägen
O den finns något vackert med att vandra den ändå

Tillbaka till skolan igen. Känns konstigt att årets första dag blev den sista för A kursen. På måndag väntar B kursen i folkhälsovetenskap. Efter att ha läst litteraturlistan känner jag mig inte direkt super taggad att sätta igång. Bara en massa metoder och vetenskaper....MEN det ska bli bra! Det blir ju trots allt bra när allt är klart och jag lärt mig något! Att börja skolan idag kändes ganska skönt. Få tillbaka rutiner och börja igen men att behöva vänta två timmar på att ta sig till Örebro och två timmar till för att ta sig hem är inte att acceptera! Jag tycker det är skit av Sj när de vet att tågen inte fungerar att de inte sätter in bussar på en gång istället för att vänta tills ressenärerna står på perrongen och fryser!

Det var dagens onda del och nu till den positiva! Jag har äntligen gjort slag i saken och beställt klipp- och färg tid, genast föll en sten från mina axlar! Jag kan bli mig själv igen! Herre gud så skönt det känns att den rosa ögonskugga äntligen kommer passa! Det är lite lustigt egentligen. Jag kommer ihåg hur jag verkligen längtade efter att bli mörkhårig, hur jag fantiserade att jag med den nya färgen skulle spola bort det som varit och bara sikta framåt. Men aldrig har ordspråket att det INTE hänger på färgen passat bättre. Sant är att jag är en annan människa ja, men inte på grund av färgen, utan på grund av de underbara och påhejjande människor jag omger mig med. De som ger mig motivation och styrka att tro att jag är bra, de som vill vara med MIG, tycker att jag är härlig, roligt, snäll och värd att spendera tid med. Det har inget med håret att göra. Så nu står jag inte ut längre. Det var fint men det var inte jag. Och om sanningen ska fram kanske jag inte helt vill lämna den jag var, jag vill bara bli ett bättre jag!

Har inte haft en såndan toppen dag idag! Förskyld som attan och illamående! Blä! Enda gången jag kände mig lite iform var när jag tog en promenad med Hanna, kankse var det den friska luften som spelade in men sällskapet hjälpte nog också till. Så idag har jag inte fått många knop gjorda, tur att jag var effektiv i morse så både pluggning och städning hanns med.

När Andreas kom hem kom han med både semla, någon kosntig kaka och kinde Buneno till mig. Tydligen ska man bli bortskämd när man är sjuk sa han... Så synd att jag inte är det så ofta då... Fast å andra sidan, tänk så tjock jag blivit då...

Ja dagen har inte bjudit på så mycket alltså men mina tankar är städigt snurrande. Det är nyfikna och förväntasfulla tankar jag har! De planerar och har sig. Ganska mysigt måste jag säga att de kan fixa och ordna saker så att allt faller på plats där inne i hjärnan!

Ne he nu väntar soppan på mig i köket! Köttfärssoppa med hårdmacka och ost! Mmmm gott en kall vinterdag!

Vad lång den här helgen har känts. Kankse beror på det på att Andreas var hemma sjuk både ons, tors och fre... Och vilken helg det varit sedan. Har hunnit med en massa saker. Både 50 års kalas, en fight på hemmaplan. em dipp i självförtroendet, sjuklighet, god mat och massa skratt och kärlek. Ja jisses jag blir alldeles trött bara jag tänkte på allt som skedde. Vet inte riktigt vad det var men helt plötsligt var självförtroendet borta och maten var inte ens att tänka på. Allt blev fel, jag blev känlig och Andreas dum... Ja, helt jävla sjukt fel helt enkelt. Men som tur är så har jag världens bästa pojkvän som både kan be om ursäkt och lyssna på mig vad jag har att säga. Idag känns det bättrs om än inte helt hundra. Men jag vet ju själv var det största felet ligger så bara jag blir kvitt denna förskylning så ska det nog bli bra.

En väldigt bra måndag har jag ialla fall så här långt! Har hunnit plugga, städa och fått en spännande besked. Men jag vågar inte hoppas för mycket utan den närmaste framtiden får visa vart det bär. Jag håller ialla fall alla mina tummar!

Det är en helt fantastisk dag idag! Det är riktigt kallt men solen är framme och sprider både ljus och lite värme! Har hunnit med en uppfriskande promis med Hanna och nu har jag just ätit tidig lunch alternativ stort mellanmål. Senare bjuder dagen på en tripp till Arboga då det ska bli 50 års kalas. Men först ska vi hämta våra ringar som vi haft på gravering! Känns väldigt tomt utan den på fingret.

Igår var en speciell dag, något som jag för alltid tänker spara i mitt hjärta. Det var helt otroligt, vackert och kännslosamt. För mig en dag som förevigt förändrade mitt liv.

Är nästan nyss hemkommen från en god lunch på kaka och en mysig fika med Sarah på Tingsgården! Men fy vad ont jag hade i båda fingrar och fötter när jag kom hem trots att jag hade varma kläder! Det är verkligen kallt idag! Brrr

Nu sitter jag med min hemtenta som får lov att vara färdig för denn gång! Ska skicka in en lite senare ikväll.

Ja ikväll ja, får se vad som hittas på då, kanske ska jag träffa min vän från Norge om någon trevlig restaurang är öppen... Jag mår dock inte så bra idag, känner mig nästan sjuk men får se hur det blir. Och julen vill jag städa bort också men det ska Andreas hjälpa mig med så det får vänta för Dan är ju här..

Vi smet ju från alla julbestyr och drog till varmare breddgrader! Skönt. Pappa jag, Glenn och Andreas spenderade en vecka i solen medan ni hade -20 grader. Kändes rätt bra!



Inne på köpcentret jumbo som mest var ett mecka för homosexuella. Mitt resesällskap hade mäkta svårt att spendera kvällarna där....

Här är vi på väg till marknaden, men kartan visade fel så vi gick åt helt fel flera gånger. I 30 graders värmen är det inte roligt när vattnet tar slut OCH att markanden visar sig vara skit...
men på väger hittar vi dessa blommor som jag blev helt förälskad i! Fanns lite överallt och är verkligen bland det vackraste jag sett.

En snabb lunch på pappas och Glenns balkong efter marknaden för att hinna njuta av solen några timmar vid poolen!
Vi åt även frukost på våran ballkong varje dag! Underbart att springa ner och handla färskt bröd varje dag!
Andreas och jag smet iväg på en utflykjt en dag som tog oss igenom halva ön. Mycket roligt och spännande. 1500 meter övar havet var vi och på vägen dit stannade vi på en massa häftiga ställen! Vi fick bland annat se både bananer och avocado som växte vilt. På bilden längst till vänster ser ni en munk som ber om regn. Det är naturen själv som skapat denna sten! Fantastiskt tycker jag!

Några dagar spenderades på stranden! Här ligger världens finaste!

Plötsligt känns verkligheten så mycket mer underbar än att spendera timmar framför datan och läsa om andras liv, sitta och skicka meddelande till människor istället för att faktiskt prata med de. Det är konstigt hur man sätter saker i perspektiv när man en dag står inför nya utmaningar. Det som händer utanför media inom mina fyra väggar dit ingen har tillgång utan tillåtelse är så mycket mer spännande och underbart än det som händer i alla såpoperor, dels för att det just är spännande och häftigt men också för att det är verkligt. När mina naglar går av får jag snällt vänta på att nya växer ut, jag måste själv finna motivation att göra något vettigt av mitt liv, det är jag som fattar besluten om min egen framtid och det är jag som själv bestämmer hur jag ska må. Jag mår toppen! Jag går ett väldigt spännande liv till mötes och jag har vackra naglar, ja förutom den som gick av i helgen. Men jag överlever. Jag är lycklig och för en gång skull har jag helt och hållet själv bestämt innehållet på min verklighet och den passar mig utmärkt!