Be in time...

För mig är bestämda tider något heligt. Speciellt om den bestämda tiden inkluderar någon annan. Vem ger någon rätt att leka med någon annans tid? Varför tror vissa att de kan komma och gå som de vill. Ja, jag vet att fem minuter hit eller dit inte spelar någon större roll där och då. Men se det i ett större perspektiv. Lägg ihop alla femminutare och du får, ja rätt mycket tid som bara går till spillo. Men det är inte tiden som stör mig, det är det faktum att jag ALLTID strävar efter att komma i tid och skyndar mig allt vad jag kan för det. Skulle aldrig drömma om att gå tillbaka hem bara för att fixa något extra eller vika tvätt och liknande om jag hade en avtalad tid. Därför blir jag vansinnig när folk kommer försent. Speciellt de gånger som de kommer försent utan giltig anledning, för hur ofta är det bussen som krånglar? Bilen som inte går, man försover sig bla bla bla. Det handlar ofta bara om dålig planering, man börjar försent eller vill läsa klart den eller den sidan.

Att komma försent någon gång är okej men att sätta det i  system eller att inte ens sträva efter att dyka upp på avtalad tid är egoistiskt, nonchalant och otroligt omoget tycker jag. Och riktigt arg blir jag på de människor som inte ens hör av sig! De ringer inte, smsar eller signalerar på något sätt att de blir några minuter sena. Jag vet inte hur många gånger jag lämnat en kö till kassan för att sen väntande stå och stampa och svära över att jag gott och väl hade kunnat stå kvar och avsluta mitt köp. Detta gör att jag sedan återigen får köa och förmodligen får jag stå i kö lika länge som första gången vilket innebär att jag stått och köa en gång helt i onödan och alltså: slösat bort ytterligare tid av det dyrbara liv som jag har, som vi alla har.

En annan sak som också stör mig är om man skickar sms till någon med en relevant fråga och det inte dyker upp något svar. Som vilket tid det var eller om ett möte då och då går bra. Sedan kan ett svar dyka upp kanske en innan eller ibland till och med efter med ett nej tyvärr det passar inte. VARFÖR? Och så det värsta av allt: att bara undivka att svara på både sms och telefonsamtal bara för att man kanske inte har stake nog att säga att vår lunch, möte mm går inte idag på grund av.... det spelar inte någon som helst roll till varför det inte går, det kan vara så enkelt att man inte har lust, men låt för allt i världen din mötesvän få veta det. Undvik inte att svara och hoppas på att det ska rinna ut i sanden...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0