Billig och onyttig
Så då var det dags igen. Att åter försöka kompensera för helgens utsvävningar. Gud vad mycket skit jag har ätit och förstört min kropp med. Alkohol, socker, fett, härdade fetter, nikotin you name it. Allt som är gifitgt och inga nyttigheter så långt ögat kan nå. Måndag igen och tillbaka till rutiner. Rutiner och nya löften. Inget skit i veckorna. Träning och nyttigheter. Det är bra och normalt. För det är ju normalitet jag strävar efter. Sådant som andra "vanliga" människor också brottas med. Det vanliga suget byggt på just sug och inte på ångest. Men jag har verkligen haft en bra helg och det har varit värt varenda oönskat hekto som jag vet försvinner så fort jag kommer till gymmet. Som jag förövrigt just kommer ifrån. Intag och uttag lixom.
Det fanns dock lite oönskade aktiviteter i min helg. Sådant som jag faktiskt kunde varit utan men som jag inte kunde påverka. Det hände en sak som fick mig att känna mig billig och faktiskt äcklig. Någon som ska komma på komando när det passar och inte för att jag är någon människa med känslor och värde. Jag vet inte, men jag blev uppriktigt sårad, ända in i själen. Det kändes konsitgt, uttnytjande och väldigt väldigt egoistiskt. Jag blev för en gång skull mållös kunde inte ge svar på tal eftersom jag inte förtjänade den behandling som jag fick. Jag hade inget att säga till mitt försvar för det kom så oväntat. Det kom fram sanningar som jag visste funnits där och som jag så länge längtat efter men som nu bara kändes som ett hån emot mig. Det var som om den sista pusselbitan föll på plats fast det blev helt fel. Istället för att göra pusslet komplett förstörde det bara. Det var bättre som det var, utan den sista biten. Sanningen som kom fram gjorde med skada än nytta.
