morgongavan

Det finns så många saker i livet som man alltid borde göra. Men om man skulle hinna med alla dessa borden  så borde faktiskt dygnet ha med än 24 timmr, vilket det inte har. Så varför är det så lätt att skriva det?Jag vet ju hur det är men ändå anklagar jag mig själv för allt jag borde göra, för allt jag borde gjort.

Fick klarhet i en del saker imorse. Nu ska jag bara försöka förstå vad som sas. Jag kunde inte påverkat alla gånger du inte kom, de gånger som jag stod där som liten flicka och väntade och anklagade mig själv för att jag ställde krav för att jag fanns. Jag kanske borde ringt dig, jag kanske borde varit en bättre och "jobbigare" syster men kanske hade det inte spelat någon roll. För ditt sug efter drogen var större än mig även om jag tror att jag kunnat påverkat dig. Men någonstans kanske jag tror på att det inte bara var mitt fel. Jag borde röra mig mer, men jag orkar inte. Jag borde träffa alla oftare, men träffar de mig? nej... jag borde inte börjat bli beroende av att ta kontroll över mig själv på ett negativt sätt, jag borde tillåtit mig att äta, att ha roligt, att inte vara som ett lik, jag borde borde borde borde..... Men jag borde också acceptera att jag inte är perfekt, att jag har lika stor rätt som alla andra att göra fel...

Jag borde sluta anklaga mig själv och våga lägga skulden till viss del på andra.. men varför? Det är ju mitt fel ändå på något konstigt sätt.