Tänk alla ...
Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig, för jag trodde att du fanns och väntade mig, ja alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött för att möta den vackraste människan jag någonsin mött.
Jag vill att du ska be mig leva mitt liv alltid nära dig, jag följer dina steg och allt jag någonsin drömt om finns där för mig.
Det finns ingen som lockat mitt hjärta så underbart med all din ömhet får du sorg och smärta att sakta försvinna. Alla skuggor och mörker som förr var så öppenbart de skingras och tillsammans ser vi ljuset som stiger med solens fart.
Ibland tror jag att jag är på helt rätt spår men det visar sig allt som oftast att jag är på helt fel Men jag lär mig varje dag av mina misstag. Jag tror att du kom in i mitt liv i precis rätt tid. Det kan vara så att jag sårat någon på vägen men det ska sägas att inget någonsin har varit med flit och om det är till någon tröst sårade jag mig själv väldigt väldigt länge. Vad svårt det var att se det bland allt mörker och skuggor. Men jag tror att bitarna så sakteliga börjar falla på plats.
ute.
Jag är så trött på att vara trött. En trötthet som jag skapat mig själv genom min stärvan att få kontrollera något. När jag inte kunde kontrollera världen runt om mig försökte jag kontrollera mig själv. Något som gick helt åt skogen och som jag fortfarande brottas med varje dag. Men idag firar jag en liten egen seger. Mer än en vecka. Det är grejer det och värt att firas.
Det är så härligt att veta att du känner mig inifrån och ut och du vet att det är till dig jag ringer när något händer. Jag känner en så stor trygghet i att du finns.
Men att komma fram till och acceptera att det är allt som blir gjorde mig tokig där ett tag, jag var så förtvivlad och förvirrad. För jag trodde att du fanns där och väntade mig...
Jag känner en så konstig tillit på mig själv. Jag kommer klara det här. De som vill får gärna upptädka världen med mig men jag tänker inte slösa någon energi på en endaste människa som inte är villig att göra det frivilligt. Jag tänker inte be om vänskap eller fortsätta att vara konflikträdd. Gå till er själva och tänk efter. Kanske är det inte konstigare än att NI behöver rannsaka er själva. Sluta sparka på något som tagit emot tillräckligt länge nu. Får ni aldrig dåligt samvete?
Jag vill att du ska be mig leva mitt liv alltid nära dig, jag följer dina steg och allt jag någonsin drömt om finns där för mig.
Det finns ingen som lockat mitt hjärta så underbart med all din ömhet får du sorg och smärta att sakta försvinna. Alla skuggor och mörker som förr var så öppenbart de skingras och tillsammans ser vi ljuset som stiger med solens fart.
Ibland tror jag att jag är på helt rätt spår men det visar sig allt som oftast att jag är på helt fel Men jag lär mig varje dag av mina misstag. Jag tror att du kom in i mitt liv i precis rätt tid. Det kan vara så att jag sårat någon på vägen men det ska sägas att inget någonsin har varit med flit och om det är till någon tröst sårade jag mig själv väldigt väldigt länge. Vad svårt det var att se det bland allt mörker och skuggor. Men jag tror att bitarna så sakteliga börjar falla på plats.
ute.
Jag är så trött på att vara trött. En trötthet som jag skapat mig själv genom min stärvan att få kontrollera något. När jag inte kunde kontrollera världen runt om mig försökte jag kontrollera mig själv. Något som gick helt åt skogen och som jag fortfarande brottas med varje dag. Men idag firar jag en liten egen seger. Mer än en vecka. Det är grejer det och värt att firas.
Det är så härligt att veta att du känner mig inifrån och ut och du vet att det är till dig jag ringer när något händer. Jag känner en så stor trygghet i att du finns.
Men att komma fram till och acceptera att det är allt som blir gjorde mig tokig där ett tag, jag var så förtvivlad och förvirrad. För jag trodde att du fanns där och väntade mig...
Jag känner en så konstig tillit på mig själv. Jag kommer klara det här. De som vill får gärna upptädka världen med mig men jag tänker inte slösa någon energi på en endaste människa som inte är villig att göra det frivilligt. Jag tänker inte be om vänskap eller fortsätta att vara konflikträdd. Gå till er själva och tänk efter. Kanske är det inte konstigare än att NI behöver rannsaka er själva. Sluta sparka på något som tagit emot tillräckligt länge nu. Får ni aldrig dåligt samvete?
Kommentarer
Trackback
