Fan i helvete också

ÅH jag vet inte riktigt vad det är som utlöser dessa ångestattacker men de går inte att motstå. Skulle äta middag, men middagen hamnade i papperkorgen och så var känslan av värdelöshet där. Och inte blev det bättre av att jag blev ifrågasatt heller. Låt mig vara! Det är tillräckligt jobbigt som det är att pilla runt i maten och ta bort allt som kan ge de obehagliga känslorna, att sen också göra det under stress är ännu värre. Samt när någon tar på en utan att jag är förberedd. Allt blev bara helt fel. Det lilla som jag fått i mig växte sig allt större i magen tills det hamnade där det absolut inte ska hamna. Och så du, som hade så brottom, tog det lugnt. Jag fattar inget.. och inte säger du något eller frågar mig hur jag mår eller hur det är. och sen så vill du att jag ska berätta, förklara. Hur ska jag kunna förklara för någon som tror att allt löser sig? Som tycker att jag är konstig?

Allt går inte att förklara eller beskriva i ord. Allt löser sig inte utan kamp och allt blir inte bra bara för att man är tyst. Pressa mig. Låt mig bara få vara besvärlig utan att känna mig besvärlig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0