Onsdag mitt i veckan
Okej, this is the fact. Det är onsdag, veckans mitt, det regnade hela gårdagen och idag ser sommaren inte ut att visa sig från sin bästa sida.
Det är en konstig tid jag lever i just nu. Vet inte riktigt var i livet jag står. Det är så där lite mitt emellan. Det går upp eller ner. Men jag ser till att prioritera de saker jag tycker är viktiga just nu. Jag älskar mitt hem och därför spenderar jag ganska mycket av min lediga tid här. Jag har kommit att inse vad jag mår bäst av, och det är inte det jag trodde förrut, utan att inte stressa med en massa måsten. Att njuta av en dag hemma, av att ha en kväll med Andreas, en promenad på morgonen. Bara vara mig själv och sluta låtsas för någon annan skull. Jag orkar inte missförstå någon eller något längre och sen må dåligt över det. Jag vet att jag någon gång även måste ta tag i den delen av mitt liv men inte just nu, inte i det här kaoset som redan drabbat mig.
För det är precis vad det är. Kaos. En stor del som jag trott varit verkligheten har rasat under mina fötter. Den innersta kärnan har visat sig vara den falskaste. Jag säger bara tack gode gud att jag är där jag är idag för hur hade jag hanterat detta faktum om jag fortfarande varit sjuk? En sjukdom som jag enligt vissa bara projekterat fram för att få uppmärksamhet...... Ja tack för den sparken i magen.
Om man inte ens kan känna och lita på sin kärlek av de människor där kärleken ska vara villkorlös, vilken kärlek kan man då lite på och hur ska man kunna älska sig själv?
Ja det är många frågor och mycket tankar i mitt huvud just nu. Och det är därför jag drar mig undan lite. Jag måste tanka mig själv med good feelings och bygga upp mig själv så att mitt motstånd mot dålig energi blir större.
Så med det säger jag godmorgon onsdag och hejdå till en del av mitt förflutna....
Det är en konstig tid jag lever i just nu. Vet inte riktigt var i livet jag står. Det är så där lite mitt emellan. Det går upp eller ner. Men jag ser till att prioritera de saker jag tycker är viktiga just nu. Jag älskar mitt hem och därför spenderar jag ganska mycket av min lediga tid här. Jag har kommit att inse vad jag mår bäst av, och det är inte det jag trodde förrut, utan att inte stressa med en massa måsten. Att njuta av en dag hemma, av att ha en kväll med Andreas, en promenad på morgonen. Bara vara mig själv och sluta låtsas för någon annan skull. Jag orkar inte missförstå någon eller något längre och sen må dåligt över det. Jag vet att jag någon gång även måste ta tag i den delen av mitt liv men inte just nu, inte i det här kaoset som redan drabbat mig.
För det är precis vad det är. Kaos. En stor del som jag trott varit verkligheten har rasat under mina fötter. Den innersta kärnan har visat sig vara den falskaste. Jag säger bara tack gode gud att jag är där jag är idag för hur hade jag hanterat detta faktum om jag fortfarande varit sjuk? En sjukdom som jag enligt vissa bara projekterat fram för att få uppmärksamhet...... Ja tack för den sparken i magen.
Om man inte ens kan känna och lita på sin kärlek av de människor där kärleken ska vara villkorlös, vilken kärlek kan man då lite på och hur ska man kunna älska sig själv?
Ja det är många frågor och mycket tankar i mitt huvud just nu. Och det är därför jag drar mig undan lite. Jag måste tanka mig själv med good feelings och bygga upp mig själv så att mitt motstånd mot dålig energi blir större.
Så med det säger jag godmorgon onsdag och hejdå till en del av mitt förflutna....
Kommentarer
Trackback
