morgongavan

Den här bloggen tillhör mig och det som skrivs här är mina tankar, mina åsikter och mitt liv. Att läsa min blogg kommer inte göra dig klokare eller lösa livets mysterier, men kanske kan det göra att ni känner igen er och förstår att det finns fler som funderar på samma saker. Det som känns onormalt är normalt för andra och tvärtom. Jag är en liten tjej som blivit stor. Jag försöker leva som jag lär. Jag är en pedant som har svårt att slappna av. Jag älskar allt som rör träning och hälsa och lägger därför många timmar på gymmet. Något som också upptar mycket av min tid är shopping och det bästa som finns är ett nytt modemagasin och en stor skål godis. Jag är en livsnjutare och sitter gärna flera timmar på ett mysigt fik med en lika mysig vän. Jag älskar att ligga i soffan med min sambo och bara njuta av varandras närhet till en lagom dålig film. Ett glas vin en vardag eller bara en skål med färsk frukt hör också till sådant som sätter guldkant på livet. Nu njuter jag också av att ha blivit nybliven mamma och mycket av det som tidigare upptog mycket av min tid får nu komma i skymundan. Min lilla efterlängtade pojke.

Yesterday

Som sagt hade jag en dag full av aktiviteter.

Startade med kurs på hotellet. Kursen var enligt mig inte den bästa. Vet inte varför det kändes så då jag tidigare tyckt att kurserna varit helt super bra och nästan varit i extas när jag lämnat lokalen. Men det kan också ha att göra med att jag längtade ut till det fina vädret och min shopping som stod på dagens planering.  Vi fick ialla fall avnjuta en super god lunch så det fick nog tyvärr bli kursens höjdpunkt.



Tog mig hem snabbt som attan då jag hade en massa "to dos" att göra innan min vän Sarah skulle komma över på middag.
Tog mig en cykeltur bort till Växthuset för att shoppa en massa blommor och här ser ni resultatet.



Myste med Sarah i kvällssolen på vår balkong. Det var verkligen jätteskönt så när hon åkte hem vid 9 ville inte jag säga godnatt till kvällen utan satte på mig skor och tog en skön morgon promenad då dessa fick följa med mig hem...