uppdate
vad fort tiden går! Det är redan torsdag, ännu en skolvecka har gått. Helt okej faktiskt. Dock vet jag inte om jag trivs helt med att bo i Örebro. Jag har enorm hemlängtan.. varje dag och ångest innan jag åker hit igen. Det är inte det att jag inte trivs här med skolan och så men det är jobbigt att bo i en resväska, att gå och lägga sig själv, äta mat jag helst inte vill äta, anpassa sig efter farmor, vara pigg och glad hela tiden.. Ja det är mycket som gör att det bliur jobbigt. OCh jag vet att jag skrivt det förr men jag känner mig verkligen inte som mig själv när jag är här. Jag saknar så den närhet och trygghet som Andreas ger mig. Jag behöver inte bry mig om jag slänger saker på golvet, tappa saker, lämnar disken, strutar runt i fula kläder. Jag kan bara vara mig själv, stänga dörren om mig och sova när jag vill, mitt på dagen om det är så.
Ja egentligen kanske det inte är så farligt som det låter men jag är också väldigt trött just nu och det förvärrar säkert saken. Och sen får jag lite panik också på att tiden hemma är så kort. Varje minut känns planerad och jag känner mig också lite smått tvingad att hitta på saker hela tiden då jag inte vill att någon ska känna sig bortglömd eller åsidosatt. Men ibland skulle jag bara vilja vara hemma och bara vara utan några som helst krav, utan att känna att det finns någon som skulle vilja ha lite av min tid. Det låter kankse dumt och egoistiskt men det är inte så jag menar. Utan bara att jag önskar att jag hade mer tid hemma. En dag att bara vara på utan plugg tillsammans med Andreas, en dag tillsammans med någon annan och gärna en dag som bara blir som den blir... Det borde ju inte vara så svårt. men jag jobbar ju varannan helg så det blir inte många dagar att vinka på varje månad. Men jag ska inte klaga. Jag trivs ju också, det är inte det, det är bara att veckorna bli så långa när man längtar så mykcet och ensamheten känns än större.
Nej fy, imorn är det fredag. Och nu ska jag snart gå och lägga mig och sen har jag bara lektion till 12 imorn och sen bär det hemåt! Och imorn är det en rolig dag att se fram emot. Blir biomys och mat med bästa Hanna som gör mig så glad. Det ser jag verkligen fram emot och sen på lördag är det Andreas och min dag då vi ska handla, slappa och gå på 25 års fest.
Nästa vecka blir också en lång vecka här, men jag ska planera det lite bättre och se till att hålla mig tilldet. Då märker jag att det blir mycket lättare. Sen tror jag att hösten och kylan gör sitt. Energin tryter, man fryser, vill sova och dagarna blir kortare. Samma saker ska hinnas med som förrut men nu har man färre timmar på sig innan ögonen vill slutas och sova.
nej nu blir det inge mer negativa tankar om detta. Det är ju det här jag vill göra, jag vill jobba med något som jag verkligen trivs med och brinner för. Så det är värt lite möda och besvär! Så från och med nästa vecka kör jag järnet!
Ja egentligen kanske det inte är så farligt som det låter men jag är också väldigt trött just nu och det förvärrar säkert saken. Och sen får jag lite panik också på att tiden hemma är så kort. Varje minut känns planerad och jag känner mig också lite smått tvingad att hitta på saker hela tiden då jag inte vill att någon ska känna sig bortglömd eller åsidosatt. Men ibland skulle jag bara vilja vara hemma och bara vara utan några som helst krav, utan att känna att det finns någon som skulle vilja ha lite av min tid. Det låter kankse dumt och egoistiskt men det är inte så jag menar. Utan bara att jag önskar att jag hade mer tid hemma. En dag att bara vara på utan plugg tillsammans med Andreas, en dag tillsammans med någon annan och gärna en dag som bara blir som den blir... Det borde ju inte vara så svårt. men jag jobbar ju varannan helg så det blir inte många dagar att vinka på varje månad. Men jag ska inte klaga. Jag trivs ju också, det är inte det, det är bara att veckorna bli så långa när man längtar så mykcet och ensamheten känns än större.
Nej fy, imorn är det fredag. Och nu ska jag snart gå och lägga mig och sen har jag bara lektion till 12 imorn och sen bär det hemåt! Och imorn är det en rolig dag att se fram emot. Blir biomys och mat med bästa Hanna som gör mig så glad. Det ser jag verkligen fram emot och sen på lördag är det Andreas och min dag då vi ska handla, slappa och gå på 25 års fest.
Nästa vecka blir också en lång vecka här, men jag ska planera det lite bättre och se till att hålla mig tilldet. Då märker jag att det blir mycket lättare. Sen tror jag att hösten och kylan gör sitt. Energin tryter, man fryser, vill sova och dagarna blir kortare. Samma saker ska hinnas med som förrut men nu har man färre timmar på sig innan ögonen vill slutas och sova.
nej nu blir det inge mer negativa tankar om detta. Det är ju det här jag vill göra, jag vill jobba med något som jag verkligen trivs med och brinner för. Så det är värt lite möda och besvär! Så från och med nästa vecka kör jag järnet!
Kommentarer
Trackback
