tvivlar
Det är tisdagkväll, klockan är inte sent men hade denna tisdag infallit för 2 månader sen hade det varit lockande med en promenad. Nu lockar soffan och sängen mer.
Det är läskigt hur vi styrs av naturens gång. Hur tröttheten kommer smygande med mörkret. Hur energin dalar i takt med solens frånvaro.
Jag tvivlar starkt på mig själv ibland men jag vet samtidigt att jag aldrig skulle tillåta mig att bli beroende av någon annan. Det är det som håller mig uppe ibland. Känslan av att jag vet att jag klarar mig själv och att jag faktiskt sätt att tiden är människans bästa vän. Det spelar ingen roll hur mycket jag än litar på någon, jag skulle aldrig tillåta mig att stå och falla med den personen. Just idag är det en sådan där dag då tvivlet sätter in. Jag känner mig orkelös och motivationen till att ta upp boken tryter. Jag vill inte träna, vill bara lägga mig i sängen med en film och äta en massa onyttiga saker. Men jag gör det inte. Jag kan inte.
Jag tvivlar på att jag kommer ro det här iland. Men samtidigt vet jag långt där inne att jag kan. Jag är lika bra som någon annan. Och kan de så kan jag.
Idag vill jag bara vara liten och omhändertagen. Få njuta av att någon annan värmen min kalla kropp. Jag fryser och blåsten utanför speglar mitt inre bra. Det är stormigt just nu. Mycket händer och det är svårt att få fatt de löv som spritt sig. Jag tror att sommarens stormar som jag bara mer eller mindre vände kinden till har kommit ifatt mig.
Men imorgon är det onsdag och då sägs det att solen ska komma!
Det är läskigt hur vi styrs av naturens gång. Hur tröttheten kommer smygande med mörkret. Hur energin dalar i takt med solens frånvaro.
Jag tvivlar starkt på mig själv ibland men jag vet samtidigt att jag aldrig skulle tillåta mig att bli beroende av någon annan. Det är det som håller mig uppe ibland. Känslan av att jag vet att jag klarar mig själv och att jag faktiskt sätt att tiden är människans bästa vän. Det spelar ingen roll hur mycket jag än litar på någon, jag skulle aldrig tillåta mig att stå och falla med den personen. Just idag är det en sådan där dag då tvivlet sätter in. Jag känner mig orkelös och motivationen till att ta upp boken tryter. Jag vill inte träna, vill bara lägga mig i sängen med en film och äta en massa onyttiga saker. Men jag gör det inte. Jag kan inte.
Jag tvivlar på att jag kommer ro det här iland. Men samtidigt vet jag långt där inne att jag kan. Jag är lika bra som någon annan. Och kan de så kan jag.
Idag vill jag bara vara liten och omhändertagen. Få njuta av att någon annan värmen min kalla kropp. Jag fryser och blåsten utanför speglar mitt inre bra. Det är stormigt just nu. Mycket händer och det är svårt att få fatt de löv som spritt sig. Jag tror att sommarens stormar som jag bara mer eller mindre vände kinden till har kommit ifatt mig.
Men imorgon är det onsdag och då sägs det att solen ska komma!
Kommentarer
Trackback
