morgongavan

Den här bloggen tillhör mig och det som skrivs här är mina tankar, mina åsikter och mitt liv. Att läsa min blogg kommer inte göra dig klokare eller lösa livets mysterier, men kanske kan det göra att ni känner igen er och förstår att det finns fler som funderar på samma saker. Det som känns onormalt är normalt för andra och tvärtom. Jag är en liten tjej som blivit stor. Jag försöker leva som jag lär. Jag är en pedant som har svårt att slappna av. Jag älskar allt som rör träning och hälsa och lägger därför många timmar på gymmet. Något som också upptar mycket av min tid är shopping och det bästa som finns är ett nytt modemagasin och en stor skål godis. Jag är en livsnjutare och sitter gärna flera timmar på ett mysigt fik med en lika mysig vän. Jag älskar att ligga i soffan med min sambo och bara njuta av varandras närhet till en lagom dålig film. Ett glas vin en vardag eller bara en skål med färsk frukt hör också till sådant som sätter guldkant på livet. Nu njuter jag också av att ha blivit nybliven mamma och mycket av det som tidigare upptog mycket av min tid får nu komma i skymundan. Min lilla efterlängtade pojke.

Stora känslor

Vaknade idag utvilad. Två korta amningar bjöd natten på. Kl 1 och 5. Och strax efter 7 var det morgon för Maximilian. Helt okej tycker hans mamma.
Vilka stor känslor denna lilla människa frambringar och just idag är det lite större. Känner mig gråtfärdig över den tacksamhet för att denna friska pojke kommit till oss. Nu ler han för jämnan och igår började han jollra på allvar. 6 veckor idag. SÅ efterlängtad och aldrig har tiden gått så sakta som då innan han var här! Det som jag då oroade mig över känns så litet och meningslöst. Han är så fin vår lilla kille. Alla hans framsteg gör att jag bubblar över av glädje och stolthet. Jag är så tacksam att jag får vara hans mamma och stolt över att han är min och Andreas son.

åhhh va fin han är! ta hand om er =)

kram

Börjar bli lite småmullig!