jobbigt

Det är jobbigt just nu. Allt känns lite extra tungt och minsta motgång slår mycket hårdare och de tårar som jag oftast smiter undan tränger upp fast de inte är tillåtna. Jag avskyr att gråta så att andra ser och ska behöva trösta, det om något gör mig obekväm. Jag gillar nog helt enkelt inte att visa mig sårbar. Jag drar mig sakta undan istället och kommer inte fram förrän jag slickat mina sår och står stadigt på jorden så att leendet åter är äkta och inte påklistarat för andras skull.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0