hoho, var är du?

Imorse steg jag upp helt utan att klockan hann ringa. Dät utanför väntade solen på mig och jag kunde helt enkelt inte ignorera det faktum att det är morgon, jag är inte trött längre dags att kliva upp. Det som såg så lovande ut visade sig bara vara en bluff! Nu är den minsann borta. Har tagit mig till skolan med förhoppningen om att det skulle bli en lika bra dag som igår men ju närmare Örebro jag kommer desto mindre av solen ser jag! Så nu väl framme är det grått på himlen! Den ville bara lura upp och iväg mig. Fnys! Men å andra sidan var det tusen gångre lättare att stiga upp och kyssa min älskling hejdå men sol i ögonen! So I guess, tack solen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0